Efter ett dygn hemma...
har Yoshi blivit betydligt tryggare med oss och lägenheten. Vi slapp undan med endast tre rastningar på natten. Jag fick ta de två första, och duktig som hon är så väckte hon mig båda gångerna med att gny. Än så länge har det inte skett en enda olycka inne, och jag som trodde att vi skulle få skura golven varje timma :)
Hon sover väääldigt mycket, och har börjat busa lite smått när chansen ges. Hon äter inte så mycket av sin mat, men det kan ha att göra med hur mycket levergodis hon får när hon gör något bra... Nu har hon även börjat tugga på en del saker, soffbordet, matbordet, soffan och mina fötter tillhör favoriterna verkar det som.
Idag börjar vi även att vänja henne vid halsband, efter många levergodismutor har hon börjat acceptera halsbandet, och imorgon ska hon få börja med koppel så att hon kan få uppleva lite mer platser. När jag hade varit ute på rastningen vid 14 fick hon gå uppför trappor också, trots massa gnäll i början gick det trots allt väldigt bra.
Första dagen med Yoshi
Idag var vi äntligen och hämtade Yoshi. Det var så otroligt nervöst, sist vi såg henne var hon bara fem veckor gammal. Syskonen och hennes mamma var betydligt mer intressanta än vad vi var. Efter att ha fått busa av sig var det dags att bli upplockad och säga farväl till alla.
Hela bilresan hem gick smärtfritt, hon var uppenbarligen stressad av situationen, men var så otroligt lugn och fin ändå. Halsband och koppel var däremot ingen hit... Nu har vi haft henne hemma i nästan sex timmar, känns fortfarande helt ofattbart, och underbart, att vi har hund!
Bild på Yoshi, hennes två syskon och mamma på gården
